Jag tänker allt oftare på alkoholnormen som omringar mig på alla sidor. Tänker på när jag var på studentbal och en klasskompis spydde och åkte hem klockan tio efter alldeles för många drinkar. Tänker på valfritt nyår efter 2008 och att minst en vän legat däckad på soffan, i snön, i någons dusch eller i princip var som helst där hen helt enkelt inte orkat stå upp längre. Tänker på hur många av mina vänner som jag sett gråta mellan Aladdin och Ölfiket och tänker på hur många jag sett kräkas i gränden. Tänker på hur många slagsmål jag hört om utanför Moon och på hur polisbilarna (plural) alltid står där, redo att ta hand om någon som behöver det. Tänker på hur stor del av mitt sociala liv som består i att vi går ut och tar en öl, du kan komma hem till mig på ett glas vin eller vi ska bara ta en shot ikväll, *yolo*. Tänker på fulla bilister som kört på personer på väg hem och på den gången på Wilmas när en snubbe frågade om jag kunde köra honom hem för han var full och ville inte krascha bilen? Att jag svarade att jag inte har något körkort och han sa det gör inget, det är inga poliser ute idag ändå.
Jag tänker på hur spänningen i att dricka alkohol inte finns längre trots att jag inte ens får handla på systemet än. Tänker på vilken stor del alkohol har i vår kultur och hur glad jag är att den inte skadat mig mer än vad den kunde ha gjort. Tänker framförallt på alla de som tagit rejäl skada av alkoholen och hur jag hoppas att de kan må bra ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar