För några veckor sen så satt jag på spårvagnen hem till mitt lilla rum på Hisingen efter en låååååång dag i skolan med många diskussioner. Så jag satt där, rätt så trött i huvudet och spanade lite planlöst på folk (som en gör när en åker ganska långt) och då såg jag en snubbe som hade en pin där det stod "jag är BLÅ GUL", typ såhär såg den ut:
ja jag har ritat den i typ paint vadårå
Den lilla pinen fick mig att börja reflektera över Sverige och att använda landets symboler för att visa att en är del av någon sorts nationell och etnisk gemenskap. Och nu, några veckor senare, så har vi börjat diskutera just detta i skolan -nationalstaten och dess bidragande till ojämlikheter i samhället - vilken timing va??? Det jag tänker med det är att en genom att hela tiden se till nationalstaten och den nationella identiteten som något enbart en etnisk gemenskap kan ta del av skapar vi också något avvikande. För att något ska vara "rätt", behöver något annat vara "fel", och då har vi alltså en norm och en avvikare från normen, och det är DÄR jag tänker att det blir problematiskt. Jag tycker att en, genom att bära denna typ av symboler och *hylla sitt fosterland*, enbart bidrar till ett fortsatt värld med gränser som naturaliserats utifrån en nationalistisk grundtanke, en fortsatt värld med ojämlikhet och rasifiering av människor och en fortsatt värld med nationalstaten som en så stor del av vår identitet. Jag menar, visst identifierar jag mig som svensk, men vad läses in i det? Vad spelar det för roll i vilken del av världen jag föddes egentligen? Jag fattar liksom att olika länder har olika mycket pengar, att människor har olika möjligheter för att de är födda på olika ställen och att samhällen ser olika ut på olika ställen på jorden, men i en utopi: borde en inte egentligen kategorisera (om det nu ska vara nödvändigt) människor utifrån de val som de faktiskt har valt själva? Vilken musik de gillar, vilka problem de vill göra något åt, vilken politisk åsikt de har, vilken tv-serie de tycker är bäst...? För hur påverkar det egentligen min persona att vara född på ena sidan ett hav eller på andra sidan ett hav? Nej, kanske skulle vi försöka nedmontera nationalstaten och istället öppna gränserna och öppna för en värld där hela jorden är vårt fosterland, där alla människor är del av ett syskonskap. Det hade varit soft.
nu sätter jag mig och väntar på anklagelser om att jag är
:))))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar